JOSEFIN

Från att Alina föddes så bestämde vi oss ganska snabbt att vi inte ska sätta Alina framför tvn som många andra föräldrar gör. Visst det skulle underlätta jätte mycket om vi valde att ha tvn som barnvakt till Alina då och då varje dag men vi vill inte det. Vi vill att Alina ska bli en aktiv person till skillnad från dagens ungdomar som väljer att spendera hela sin barn/ungdom framför tvn eller datorn. Sen är det inte heller bra för små barn att titta in på en skärm för det förstör deras syn. Vi väljer därför att undvika att Alina ska titta på tvn. Vi vänder henne bort. Nyfikenheten på allt som rör sig på tv finns ju självklart. Vi sätter hellre en docka i hennes hand och leker med hon än att sätta hon framför tvn. Vi väljer the hard way. Men det är viktigt att poängtera att det inte finns något rätt eller fel sätt, alla uppfostrar sitt barn på det sätt dom anser vara den bästa. 

Vi tycker att det är viktigt att hon får en chans till att bli lekfull och får fantisera sig bort från verkligheten ibland. Vi båda uppmuntrar henne till att leka själv men även med andra(oss just nu). Det gör vi för att vi vill att hon ska kunna leka själv utan att känna sig ensam och inte söka sig till vuxensaker bara för att vara kring oss. Varför vi också väljer att leka med hon är för att hon ska kunna samspela, sammarbeta, dela med sig med andra och även utvecklas i sig själv. Vi visar henne hur man kan leka och uppmuntrar henne till att utvecklas genom att öva på vissa saker tillsammans med henne.

Vi väljer bort alla sötsaker så långt bort vi bara kan. Glass kan hon få smaka och äta nån enstacka gång när hon är över 2år. Popcorn går bort tills hon är över 3år för att minska risken att kärnorna ska fastna i halsen. Chips och ostkrokor går bra en gång på helgen över 1år beroende på hur färdig utvecklad vi anser att Alina är då. Men självklart i en väldigt liten mängd. Läsk/saft går bort över 5år. Festis över 2år kanske, beroende på vad Jonathan säger om det. Annars finns det fruktdryck för barn utan socker.

Anledning till att vi valt vara så strikt kring socker är just hennes vård och omsorg av hennes små och känsliga tänder. Det finns föräldrar som väljer att ge sitt barn cola i vällingflaskan. Man undrar då hur dom tänker. Men dom kanske har hittat någon bra anledning till varför eller så bryr dom sig helt enkelt inte. Men det gör vi därför är vi hårda där. 

Kring dom stora måltiderna så ska det alltid serverar och ätas grönsaker till maten. Vi kommer äta det och genom det hoppas vi att hon tar efter och tycker om det lika mycket som vi gör. Vi börjar redan nu:)

Vi vill vara en äventyrsfull familj som hittar på saker. Utforskar världen. Ser nya saker. Blir vän med skogen. Är ute mycket.

Vi kommer tidigt bege oss ut i skogen just för att det finns så mycket fridfullt där inne. Ett lugn som alla människor behöver. 

Jag anser att det finns två världar på jorden. En i skogen och en utanför. I skogen är det lungt, tyst och fridfullt. Utanför kaos, bilar, bensin, stress osv osv. Får jag henne att tycka om skogen kommer jag känna mig trygg. Då vet hon vart hon ska gå när hon behöver få vara ifred i framtiden. 

Redan i sommar ska vi gå och plocka blommor, kottar och blåbär i skogen tillsammans. Stövla, regnjacka, hink och spade och vi är där:)

En semester då och då gör alla också gott. Spänningen och att visa henne världen. Även upptäcka den tillsammans med henne. Skapa minnen som ingen kan ta ifrån oss.

Vi kommer lära henne att vara snäll, vänlig, glad, tacksam, omtänksam, familjär och kärleksfull genom att se att jag och Jonathan är det. Jag och Jonathan har så olika egenskaper och personlighet men samtidigt så bra sådan som hon kommer kunna ta efter. Jag är positiv, rättvis, ofördomsfull, omtänksam och tacksam. Jonathan är givmild, händig, smart, social, driven, charmig och kärleksfull. 

Vi tycker att det är viktigt att Alina lär sig redan från spädbarn att hon är älskad. Även att hon är duktig för det kommer göra att hon får självtillit och vågar göra saker för att hon vet att hon kan bara hon vill. Att hon känner och får höra ofta att hon är älskad från början kommer göra henne trygg i sig själv och därefter få en stark självkänsla. Att hon duger precis som hon är. 

Vi hyllar och säger att vi älskar henne ofta. Vi visar våran kärlek just nu genom vår vård och omsorg och genom pussar och kramar. Lyssnar på hennes behov och tröstar när hon är ledsen.

Just nu klär ju jag och Jonathan Alina i det vi vill. Vilket oftast bli i något flickigt men allt passar en skönhet hihi. 

Vi behåller det som det är. På det sättet vi är uppväxta på. Annat skulle kännas konstigt. Nästan lite påtvingat eftersom att vi inte tycker att den borde ändras. Givetvis stöttar jag andra som väljer att göra tvärtom eller blanda bilar och dockor i en leksakslåda. Dom gör helt rätt. Alina kommer också få några bilar varken hon vill eller ej men rummet förbli rosa och vi kommer handla från klädställningen med flickkläder. När Alina vill och kan säga själv vad hon vill ha handlar vi det hon pekar på. Inget snack om saken. Vi stöttar henne och kommer vara hennes största hejjarklackare om hon berättar en dag för oss att hon är bisexuell eller lesbisk. Det är absolut inget fel med det. Man blir av naturlig väg kär i den man fallar för. Könet finns bara där men eftersom att man relaterar personens karisma och personlighet till könet så faller även attrationen sig naturligt även där. Helt normalt anser jag. 

Men tills Alina kan säga ifrån själv blir det sött och flickigt. 

Vi har valt att börja med skoter i tid. Jag vet själv många barn som skriker och gråter hysteriskt varje gång ett fordon närmar sig dom. Till och med ett äldre barn kan reagera så och det blir svårare att lära bort det ju äldre barnet är. Vi har därför valt att Alina får vara med när vi kör/åker skoter bak i skoterpulkan. Hon har aldrig visat någon rädsla eller otrygghet i närheten av ett fordon. Eftersom att vi älskar att köra skoter och kommer varje vinter åka ut på äventyr så är det bra om hon lär sig redan nu att det inte är något farligt. Varje gång hon åkt i skoterpulkan har hon somnat i liggdelen, helt obrydd. Guppandet är ju lugnande för dom.

Vissa anser nog att vi utsätter våran dotter för fara men det anser absolut inte vi. Hon är så trygg hon bara kan bli. Betydligt mycket tryggare än i trafiken där det förekommer bilolyckor flera tusen ggr om dagen. Det förekommer även många flygolyckor om året också. Varför utsätter man då sitt barn för den sorten av fara då? Det tycker folk är helt okej, när risken är större där än att åka i en skoterpulkan i skogen.

Jonathan kör jätte försiktigt och definitivt aldrig över isen. Alina ligger ombonad med en massa mjuka gosiga filtar i liggdelen. Tryggare än så blir det inte.