JOSEFIN

13 Augusti 05:30 Började värkarna komma

07.00 Gick slemproppen

09.30 Kom det mer av slemproppen plus blod

13-14.00 kunde jag äntligen sova 

15.00 Tid hos barnmorskan. Efter all rutin kontroll frågade jag om hon kunde kolla om jag var mogen och öppen eftersom jag upplevt värkar.

 

Det kom in en ny barnmorska som kunde kolla och hon upptäckte att livmodertappen var väldigt mjuk, barnet låg långt nere och hon kunde känna att jag var öppen 5 cm. Jag blev flyttad till ett annat rum där en ny barnmorska skulle mäta värkarna och känna igen. I 20 min låg jag helt still och det hann komma 4 värkar. Hon kände sen och sa att jag är öppen 3 cm men den går att utvidga till 5 cm. Jag var då i latensfasen. Vi fick välja mellan att stanna kvar eller bli hemskickade. Vi valde att fara hem så jag kunde få ladda om med sömn och med massa kolhydrater. 

 

16.50 Var vi hemma igen och då gick jag på toa och upptäckte att det runnit blod men sista barnmorskan sa att det kunde hända eftersom att hon varit där inne och känt.

Jag la mig sen i sängen för att vila men kunde inte somna för att det gjorde för ont. Älskling masserade mig nere på ryggen vid varje värk.

22:40 snärtar det till i en värk och det börjar komma vatten. Jag ställer mig upp och ser att det hann komma lite i sängen och sedan lite mer på golvet. Tar en handduk och går snabbt till toan. Handduken vart även lite blöt sen tömde jag urinblåsan så märkte inte om jag läckte nå mer. Ringde in till förlossningen för att meddela och hon sa att jag skulle observera om det kommer mer vatten. Inget mer vatten kom men värkarna blev kraftigare så ringde in igen och sa att jag nu kommer in.

24:10 kom vi till förlossningen. Vi blev skickade till samma rum som tidigare där våran barnmorska mätte bäbisens hjärtljud och mina värkar sen mätte hon även hur öppen jag var och denna gång var det öppet 5cm så vi fick ett rum inne på förlossningsavdelningen. Fick en spruta morfin i rumpan för att kunna sova lite. Den hjälpte inte så mycket utan gjorde mig mest yr. Bytte om till sjukhuskläder men Jag hade så ont att jag kastade av mig kläderna igen och ställde mig direkt i duschen. Den hjälpte så otroligt mycket. Ryggsmärtan gjorde så fruktansvärt ont! Helt ärligt var denna process/fas den värsta på hela förlossningen. 

 

Nu skulle jag öppna mig mer. Jag kunde inte gå från duschen för då gjorde det för ont så jag satt i duschen i ungefär 1h sen tvinga jag mig själv till att avsluta för att försöka sova lite och jag var även rädd för att ta slut på varmvattnet hehe. Det gick iaf verkligen inte sova. Nu var smärtan mycket högre så jag gick direkt tillbaka till toan igen och duscha i yttligare 1h. I slutet så hjälpte inte duschen längre för nu var smärtnivån ohanterbar så jag avsluta och ringde på larmet för att be om epidral. Jag såg ingen annan utväg. Smärtan fick mig att känna dödslängtan. Jag satt mig på sängen medan jag väntade på att någon skulle komma in och inte långt efter fick smärtan mig att spy. Jag som har så svårt att spy så då kan man förstå att smärtan var obehaglig och väldigt smärtsam. När väl barnmorskan kom sa hon att hon först ville kolla hur öppen jag var så vi gick till förlossningsrummet och hon mätte. Vi båda blev förvånade för nu var jag plötsligt öppen 9cm och hon hylla mig för att jag skött mig så bra utan smärtstillande tills nu. Om jag inte ringt in hade jag nog fött i duschen hihi, tur att det inte blev så dramatiskt.

 

I samband med att hon upptäckte hur öppen jag var så började hon med att säga att. "Tyvärr kan vi inte ge dig epidral för det är försent...du ska snart börja krysta". Jag kände en stor lättnad och var så otroligt glad och motiverad. Kände ingen rädsla. 

Hon började göra iordning för att jag snart skulle få börja krysta. Jag fick nu lustgas som jag tog i varje värk. Andningen fick jag in så bra mellan värkarna. Det hjälpte att andas djupt och vara avslappnad för att kunna hantera värkarna. Lustgasen hjälpte iaf faktiskt riktigt bra och jag kunde nu lätt tackla värkarna som kom innan krystvärkarna.

 

När dom mätte lillhjärtats hjärtrytm