Att hålla det hemligt..

Just att hålla det hemligt för familjen har varit jätte svårt. Det är många gånger man velat berätta men samtidigt varit rädd för deras reaktioner. Vi skaffar ju dock inte barn för andras skull men just att dom stöttar oss i detta är viktigt för både mig och jonathan. Min mamma var den första som fick veta det, just för att vi litar på henne och för att jag varit otrevligt, trött och mått illa så kände jag att hon förtjänar att veta det så hon inte tror att jag förändras och känner att jag behandlar henne illa. Hon vart jätte glad över att hon ska bli mormor men samtidigt lite ledsen för att hennes bäbis skulle få en bäbis. Hon vill gärna behålla mig liten men hon drog det mer som ett skämt så jag tror att hon är mer glad än ledsen. Hon stöttar oss något enormt! Ger oss väldigt många råd och ser framemot dagen med oss. Jag kan erkänna att jag inte är så rolig att ha att göra med just nu. Mitt humör ändras hela tiden. Jag kan gå från skit glad till ledsen, arg och frånvarande dock så vågar jag bara vara mig själv när jag är med min mamma eller Jonathan just för att dom här sidorna av mig just nu borde inte dom andra se. Det är tur att min mamma och Jonathan skämtar och retar mig istället för att bli ledsna. Mamma skämta om att "Vi ses om 9 månader på BB" haha just för att jag är på dåligt humör väldigt ofta då jag mår illa och är trött. Symptomerna är verkligen inte roliga att ha och göra med men det tar jag i ett annat inlägg. Hur som helst så bestämde vi oss sen att berätta det för min storebror Seydou, Jonathans mamma, pappa, syster, hans moster,min faster och våra närmaste kompisar och min lärare just för att hon skulle avgöra om jag fick vara kvar på utbildningen eller ej. Det fick jag såklart och hon verkar positiv inför det här trots att jag kommer vara barnledig osv men hon kommer låta mig jobba hemma. Vilken fantastisk lärare vi har!
Dom flesta kunde ana att jag var gravid just för att jag gått upp i vikt, slutat röka, dricka kaffe och dricka alkohol. Det känns ändå bra att dom hade misstankar just för att då har do hunnit förbereda sig med nyheten. 
 
Hur reagerade alla då?
 
Dom flesta blev positivt överraskade så det känns bra! Jag tycker det är viktigt att man kan glädjas av andras glädje, särskilt som familjemedlem. 
 
Alkohol fritt vin som jag drack under tre fester. 
Dock har flaskan fått stanna hemma och p-flaskan har åkt fram haha. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0