JOSEFIN

Det är mycket som händer i min kropp som bara jag kan känna och det är väldigt påfrestande, tänk man tillverkar ju ett helt nytt liv med organ, nervsingaler, massa celler osv. Det är riktigt häftigt då man tänker på det, att två människor kan skapa en helt ny människa dock är det tyvärr kvinnan som får vara med om den fyskiska och psykiska processen. Men tillbaka till hur det påverkar mig. Det är svårt att förklara hur jag mår, det är många ggr jag försökt förklara för Jonathan hur jag mår men det går inte. Man känner som inte igen sig själv, gråter för minsta lilla och kan ibland känna en stor lycka inom mig. Jonathan bara skrattar åt mig men det är inte alltid han tycker det är roligt särskilt inte när jag mår illa och blir på dåligt humör. Det har uppstått mycket bråk men för varje bråka så förstår han bättre vad han ska undervika. Alltså jag kan ibland bli sur bara för att han pratar med mig när jag mår illa haha. Ska bli roligt att skratta åt det här då graviditeten är över men just nu så är det inte roligt. Allas graviditeter är olika och min har varit jobbig främst pga illamåendet och humörsvängningarna. Om man är trött, stressad eller tom i magen mår man ofta mer illa. Kan hålla med! Men för mig så ökar illamåendet på kvällen innan jag ska lägga mig, usch så dåligt jag mår! Det måste bero på att jag är trött men det leder till att jag får svårare att sova för att det känns som att man ska spy när som helst. Det sägs att man ska börja må bättre när man kommit in i andra trimestern och det stämmer faktiskt men illamåendet just nu som bara kommer på kvällen är fruktansvärd!