JOSEFIN

Jag beundras över hur fantastisk vår kropp är. Gud vad kroppen kan. Bara det här med att dom flesta kvinnor kan tillverka en helt ny människa till världen och även hur snabbt kroppen kan återställa sig efter en förlossning/graviditet. Sen jag blev gravid så har jag såklart börjat facinerats av graviditeter, foster och även om uppväxten. Det är kanske en naturlig utveckling för oss gravida kvinnor, att vara/bli mer påläst för vad som komma skall. Jag ska börja lästa den här mamma tidningen Mama som dom flesta gravida föredrar att läsa. Den verkar intressant.

Man hamnar nog i en slags bubbla när man är gravid. Man försöker vara "normal" men det ända man vill är att prata om bäbisar. När jag var ikke gravid så kunde jag bli irriterad när gravida bara prata om sin graviditet och hur förväntansfulla dom är. Man hade liksom ingen förståelse för hur dom kände. Jag lovade mig själv att aldrig bli sådär när är gravid, men såklart jag sitter fast i samma träsk och idag kan jag helt klart sätta mig in i deras situation men samtidigt försöker jag hålla tillbaka pratet om bäbisar osv när jag träffar en ikke gravid för jag vet hur det känns att höra allt bäbis tjat när man ändå inte förstår eller är där i livet.

Men som sagt kroppen är helt amazing. Tänk att min kropp just nu skapar en helt ny människa med organ, nervsystem, hud och med ett kroppspråk som ingen annan Och samtidigt kan jag fortsätta röra på mig och fungera någorlunda som tidigare. Att dom små symtomen jag känner endast medförs av denna stora process. Jaa det är fantastiskt!